En halv livstid bort så ägde jag världen.

Som bekymmerslös 15-åring verkade allt så enkelt. Så lätt att leva. Jag skar mig inte i handlederna eller hade massa ångest över livet. Nä jag mådde ganska bra under tonåren och var som de allra flesta. Har jag för mig i alla fall. Nåväl det jag vill säga med det här inlägget är att jag är galet förkyld och har fimpat facebook. Det här med vänner är en snårskog som inte blir enklare att lirka sig igenom med åren. Och ansiktsboken är väl nåt som egentligen inte ger så mycket som man ändå inte redan hade? Jag ska återgå till ungdomens sorglösa sätt: ringa till folk när jag är social. Så får det bli.


Vad händer annars där ute i vida världen? Jo jag läser massa böcker av Jo Nesbö och jag gillart! Trots att jag alltid hävdat att deckare inte är för mig. Se där liksom. Udda av Sara Lövestam plöjdes igenom på nån nattatimme. Jag har snubblat in på lchf (igen) och herrejesus vad mätt man blir på den maten. Känns lovande att inte vara särskilt sugen på sötsaker hela tiden. Fika må vara hur mysigt som helst, men det räcker ju att ta en slät kopp kaffe ändå.


Något utav det bästa som finns är att fastna på coola bloggar. Igår upptäckte jag Lady Dahmer och oj vilken skön donna. Okej, jag erkänner jag är lagd åt det feministiska hållet. En annan tös jag gillar är ju såklart Hanna Fridén. Så läs för tusan om dagen är lång och grå. Kram!

Jag älskar choklad alltså finns jag.

Chokladmousse Deluxe (2port)

1 vispad äggula

1dl lättvispad grädde

100g smält choklad av god kvalitet

1 tsk honung för den som önskar lite extra sötma.

1 nypa vaniljpulver för den som önskar lyxa till det.

Blanda varsamt ihop äggvispet, honung och choklad. 

Vänd ner grädden och vaniljpulvret.

Det ska bli en mjuk, fluffig och lätt creme.

Fyll upp i fina glas eller koppar.

Låt vila i kyl en stund innan servering.

Ät upp!

Storm och lite annat jox.

Jag älskar när det blåser. Helst ska löven fara runt som galningar runt mig när jag är ute. Då får jag riktiga höstfeelings vill jag lova. Men regnet och kylan får gärna hålla sig på avstånd. Nog om det, vad händer för närvarande? Jag är packad. Och med det vill jag ha sagt att flytten närmar sig och mitt datarum är fyllt med kartonger från golv till tak. Snart så...bäre av! Har väl inte så mycket mer att blogga om just nu. Eller jo kan ju nämna att det inte blev nån avrättning av kollegan ang strulet jag nämnde. Synd. Eller nä. Life goes on såklart.


Tackohej!

Det där med samvetet.

Är det bättre att hålla tand för tunga? Igår strulade det till sig pga av en oansvarig kollega. Idag har jag halvt om halvt dåligt samvete för att jag har mejlat lite surt till chefen om att tala allvar med kollegan. Typiskt kvinnligt? Dåligt samvete betyder automatiskt att jag överreagerat? Borde jag inte känna att det är rätt och riktigt när jag väl säger ifrån på skarpen? Hade det handlat om nån annan så hade jag utan tvekan rått denna till att agera som jag gjort. Men nu när det handlar om mig så mal tvivlen. Nåja om ett par timmar får jag veta hur chefen tänker om det hela.

Kanske borde jag ha svalt förtreten och tänkt att misstag så lätt kan ske? Ja antagligen men när liknande strul återkommer med samma kollega då rinner det över till slut. Men groll på jobbet är inte så önskvärt i längden. Så för fridens skull blir det till att vara hövlig i alla fall.


Jag jobbar som telefonista och det är verkligen inget glamoröst jobb. Men jag tillhör den lilla skara som fortfarande inte vet vad jag ska bli när jag blir stor. Hur kommer man fram till det? Tips mottages tacksamt.


Ett lagom ältande inlägg så här innan tuppen vaknar. Goodie!

Ta vara på det naturen bjuder.

I våras planterade jag, glad i hågen och lagom förväntansfull, ett gäng tomat och gurkplantor. Gurka har jag haft löpande tillgång till under hela säsongen i stort sett, men tomaterna...ja de har låtit vänta på sig! Jag har i dagarna skördat flera kilo med saftiga, stora klasar med gröna ja just det, gröna tomater. Men jag har inte hängt läpp för det utan gjort det bästa av situationen.


Jag googlade på grön tomatmarmelad och fann både recept och inspiration. Nu har jag en stor burk fylld med söt och len marmelad som förgyller vilken dessertost eller macka som helst. Jag lyxade till med både röd chili och äkta vanilj i koket, vilket passade riktigt bra.


Idag har jag provat att lägga in skivad grön tomat i en ättikslag. I samma lag hade jag ner kanel, nejlika och honung. Bland annat. Återstår att se hur hopkoket smakar. Det luktar inte dumt alls faktiskt.

Utöver det har jag och min bättre hälft varit på äppleturné och plockat äpplen som växer vilt på övergivna tomter. Så ikväll ska vi koka äpplemos.


(Bilden ska för övrigt föreställa tomater, både gröna och röda.)

Ostiga tankar.

Rubriken må vara en gnutta cheesy men tänk egentligen så mycket tankar som man bär på. Jag kan lätt räkna upp ett helt gäng önskningar som jag gärna ser uppfyllas. I höst till exempel byter jag bostad från lägenhet i stan till hus på landet. Att kratta löv, skotta och bära in ved är en del av all längtan. Personlig utveckling är nåt jag efterlyser. På jobbet är det rejäl stiltje angående just utveckling och att ta sig framåt. Men att ta sig ur ekorrhjulet är inte helt enkelt. Särskilt inte när man bundit sig med huslån. Jag brukar tänka att det bara är att göra. Vill man så går det! Men likväl så tvekar jag inför att kasta mig ut i det okända när det väl kommer till kritan. Husköp för mig är något enormt. Allt man ska tänka på såsom försäkringar, topplån, investeringar etc.

Jag gillar verkligen allt husligt så i höst och vinter kommer säkert bloggen präglas av just såna inlägg. Vad sägs om recept varvat med mysig musik och ett och annat inlägg om världen utanför? Sen kommer jag nog slänga in lite flum med. Tex visdomsord att bära med sig på vägen. Själen behöver ha sitt med tänker jag.

Tyvärr är jag ännu novis vad det gäller att ta foton, men jag avser att försöka varva texten med bilder. Ha tålamod på den fronten.


Ost av alla de slag är för övrigt ett måste i kylskåpet.

Jag måste börja någonstans helt enkelt.

Efter en lång tids fnulande har jag äntligen tagit steget ut. Jag har skaffat en blogg. Det måste vara det nya "jag har skaffat ett liv". Jag har tänkt mig att detta ska vara en plats där jag kan ventilera sånt som rör sig i skallen. Allt mellan anläggande av potatisland till oslagbara musiktips till ...ja you name it! Inget är för obetydligt i min värld.